20.0%
Socialkonservativt parti grundat 1988. Fokus på minskad invandring och nationell identitet.
Indikator
29 mars
20.6%
Sentio
25 mars
21.3%
Ipsos
22 mars
20.0%
Den här veckan har politiker pratat om språk i skolan och på jobbet. Regeringen vill att barn ska få språkfrukost och Socialdemokraterna vill ha språkkrav för vissa jobb. Det har också pratats om vilket parti som ska samarbeta med Sverigedemokraterna om de vinner valet.
En iransk prins som bor i USA ska prata i Sveriges riksdag. Han har bjudits in av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Partiledare sedan 7 maj 2005
“Vi vill se ett Sverige där tryggheten återvänder och där svenska traditioner värnas.”
Sverigedemokraterna grundades den 6 februari 1988. Partiet var länge litet och kom först in i riksdagen 2010 med 5,7% av rösterna.
Under Jimmie Åkessons ledarskap (sedan 2005) har partiet vuxit kraftigt. I valet 2022 fick SD 20,5% och blev riksdagens tredje största parti.
Partiet ingår inte i regeringen Kristersson men är stödparti genom Tidöavtalet och har stort inflytande över regeringens politik, särskilt inom migration och kriminalpolitik.
Sverigedemokraterna beskriver sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Partiet betonar vikten av gemensam kultur och traditioner för ett sammanhållet samhälle.
Prioriterade frågor
- Minskad invandring och ökade krav på integration - Hårdare tag mot kriminalitet - Värna svensk kultur och traditioner - Stärkt välfärd för svenska medborgare
Partiet förespråkar en restriktiv migrationspolitik och menar att detta är nödvändigt för att värna välfärden och tryggheten.
20.0%
↓ 0.7 senaste mätningen
Socialkonservativt parti grundat 1988. Fokus på minskad invandring och nationell identitet.
20.0%
Genomsnitt
22.9%
Högsta (senaste)
19.9%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Val 2010
20 mandat
5.7%
Val 2014
49 mandat(+7.2)
12.9%
Val 2018
62 mandat(+4.7)
17.5%
Val 2022
73 mandat(+3.0)
20.5%
Veckans politiska diskussioner kretsade mycket kring språkfrågor. Regeringen föreslog en ny satsning på språkfrukost för barn, medan Socialdemokraterna förespråkade språkkrav inom välfärdsyrken. Samtidigt har diskussioner om framtida regeringssamarbeten intensifierats, där Moderaterna öppnat upp för att inkludera Sverigedemokraterna vid en eventuell valvinst. Detta markerar ett skifte i den politiska dynamiken och indikerar SD:s växande inflytande i svensk politik.
Irans exilprins Reza Pahlavi, son till den störtade shahen, har bjudits in av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att tala i Sveriges riksdag. Pahlavi, som lever i USA, ses som en potentiell enande kraft för oppositionen mot den nuvarande iranska regimen.
Veckans politiska diskussioner präglades av förslaget om utvisningar av tonåringar och den pågående debatten om möjliga samarbeten mellan partier. Centerpartiets ledare gjorde det klart att de inte är intresserade av ett samarbete med Vänsterpartiet, trots V:s öppning för dialog. Denna vecka avslöjade också spänningar inom och mellan flera partier, vilket påverkar den framtida politiska dynamiken och potentiella allianser.
Partiledare sedan 7 maj 2005
“Vi vill se ett Sverige där tryggheten återvänder och där svenska traditioner värnas.”
Sverigedemokraterna grundades den 6 februari 1988. Partiet var länge litet och kom först in i riksdagen 2010 med 5,7% av rösterna.
Under Jimmie Åkessons ledarskap (sedan 2005) har partiet vuxit kraftigt. I valet 2022 fick SD 20,5% och blev riksdagens tredje största parti.
Partiet ingår inte i regeringen Kristersson men är stödparti genom Tidöavtalet och har stort inflytande över regeringens politik, särskilt inom migration och kriminalpolitik.
Sverigedemokraterna beskriver sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Partiet betonar vikten av gemensam kultur och traditioner för ett sammanhållet samhälle.
Prioriterade frågor
- Minskad invandring och ökade krav på integration - Hårdare tag mot kriminalitet - Värna svensk kultur och traditioner - Stärkt välfärd för svenska medborgare
Partiet förespråkar en restriktiv migrationspolitik och menar att detta är nödvändigt för att värna välfärden och tryggheten.
20.0%
↓ 0.7 senaste mätningen
Socialkonservativt parti grundat 1988. Fokus på minskad invandring och nationell identitet.
20.0%
Genomsnitt
22.9%
Högsta (senaste)
19.9%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Stora punkter markerar officiella valresultat
Val 2010
20 mandat
5.7%
Val 2014
49 mandat(+7.2)
12.9%
Val 2018
62 mandat(+4.7)
17.5%
Val 2022
73 mandat(+3.0)
20.5%
• Regeringen föreslår en ny satsning på språkfrukost för barn, vilket signalerar ett fokus på tidig språkutveckling. Detta initiativ kan ses som en del av en bredare strategi för att förbättra utbildningskvaliteten och långsiktigt minska klyftor i samhället. Språkfrågan har tidigare varit en viktig punkt för regeringen och kan ses som ett försök att vinna stöd bland föräldrar och utbildningsintresserade väljare. • Socialdemokraternas förslag om språkkrav inom välfärdsyrken pekar på en vilja att höja standarden inom dessa yrken. Förslaget kan också ses som ett sätt att möta kritiken om bristande kommunikation och säkerhet inom vård och omsorg. Det sätter press på regeringen att adressera kvalitetsfrågor i välfärden och kan påverka framtida arbetsmarknadspolitik. • Moderaternas öppning för att släppa in Sverigedemokraterna i en framtida regering markerar en betydande förändring i svensk politik. Detta kan ses som ett tecken på SD:s stärkta ställning och deras potential att påverka regeringsbildningen efter nästa val. Beslutet kan dock leda till interna spänningar och påverka förtroendet bland mer traditionella M-väljare. • Jimmie Åkessons uttalanden om svenskhet och identitet fortsätter att polarisera debatten. Genom att definiera vad han anser vara 'svensk' driver SD en kulturell och nationalistisk agenda som kan stärka deras stöd bland missnöjda väljare. Samtidigt riskerar det att alienera andra grupper och bidra till en ökande politisk fragmentering. Framåtblick: Med ökat fokus på språk och integrationsfrågor samt SD:s växande inflytande, kan vi förvänta oss intensifierade debatter kring dessa ämnen framöver. Hur de traditionella partierna hanterar SD:s roll kommer att vara avgörande för den politiska dynamiken inför nästa val.
Irans exilprins Reza Pahlavi är inbjuden att tala i Sveriges riksdag av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Pahlavi, son till den störtade shahen av Iran, har levt i exil i USA och är en framträdande oppositionell röst mot den iranska regimen. Hans besök och tal i riksdagen kan ses som ett försök från de inbjudande partierna att markera sitt stöd för friheten och demokratirörelser i Iran. Detta kan också påverka deras ställning bland iranska och internationella väljare som är kritiska mot den iranska regimen. Historiskt har Sverige haft en neutral position i många internationella konflikter, men detta steg kan ses som ett mer aktivt politiskt ställningstagande. Det är också en möjlighet för Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att profilera sig som förespråkare för mänskliga rättigheter på en internationell arena, vilket kan påverka deras respektive partiprogram och väljarkretsar. Tidpunkten för besöket, i ljuset av de senaste politiska oroligheterna i Iran, kan ytterligare förstärka hans budskap och de svenska partiernas strategiska positionering inför kommande val.
Veckan har präglats av flera betydande politiska diskussioner och kontroverser. • Förslaget om utvisningar av tonåringar har väckt debatt i medierna. Detta kontroversiella förslag berör både humanitära och rättsliga aspekter, och det kan påverka regeringens relation till väljare som värnar om mänskliga rättigheter. • Vänsterledaren Nooshi Dadgostar sträckte ut en hand till Centerpartiet för ett samarbete, men C-ledaren Thand Ringqvist avvisade förslaget. Detta markerar en tydlig avgränsning mellan partier som annars kunde ha funnit gemensamma intressen, särskilt i frågor som rör sociala reformer. • Diskussionerna mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet i SVT:s Agenda blev en plattform för att exponera bristen på gemensam grund. C:s avståndstagande kan ses som ett strategiskt drag för att profilera sig som ett självständigt mittenparti. • Den politiska debatten har också utspelat sig inom Vänsterpartiet, där Dadgostar riktade kritik mot Socialdemokraterna. Interna spänningar kan påverka V:s framtida strategi och dess roll i oppositionen. • Samtidigt fortsätter frågan om socialliberalismens relevans att diskuteras, särskilt inom Liberalerna och deras väljare. Denna debatt kan påverka partiets framtida politik och allianser. Framöver kan vi förvänta oss fortsatt fokus på de humanitära frågorna och möjliga ompositioneringar bland partierna inför kommande val.
• Regeringen föreslog att sänka skatten på drivmedel, ett drag som kan ses som en respons på ökande kostnader för hushåll och en strategisk manöver för att vinna väljarnas förtroende inför valet. Detta kan stärka deras ställning, särskilt bland landsbygdsbor och pendlare som drabbats hårt av höga bränslepriser. • Nytt elstöd presenterades av regeringen för att mildra effekterna av stigande energipriser, vilket återspeglar en medvetenhet om det ökade ekonomiska trycket på hushållen. Energiföretagen har kommenterat att dessa åtgärder är välkomna men betonar behovet av långsiktiga lösningar. • Två moderata ledamöter bytte parti till SD, vilket kan indikera en politisk förskjutning och potentiellt stärka SD:s position inför valet. Detta kan även påverka alliansdynamiken och tvinga M att ompröva sin politiska strategi för att behålla sitt väljarstöd. • Ulf Kristersson mottog en medalj av Ukrainas president Zelenskyj, vilket inte bara är en personlig hedersbetygelse utan även förstärker Sveriges relationer med Ukraina. Det kan också användas som en symbolisk politisk kapital för Kristersson och M. • Debatten om idrott, friluftsliv och spel i riksdagen visar på ett ökat fokus på hälsa och fritid i politiken. Diskussionen berör viktiga frågor om hur dessa områden ska finansieras och regleras, vilket kan påverka framtida politiska prioriteringar. Framåtblick: Den kommande tiden kan vi förvänta oss fler förslag från regeringen som syftar till att hantera ekonomiska utmaningar för hushållen. Oppositionens reaktioner på dessa förslag kommer att bli avgörande för den politiska debatten och kan påverka väljarnas uppfattningar inför det stundande valet.
Partiledare sedan 7 maj 2005
“Vi vill se ett Sverige där tryggheten återvänder och där svenska traditioner värnas.”
Sverigedemokraterna grundades den 6 februari 1988. Partiet var länge litet och kom först in i riksdagen 2010 med 5,7% av rösterna.
Under Jimmie Åkessons ledarskap (sedan 2005) har partiet vuxit kraftigt. I valet 2022 fick SD 20,5% och blev riksdagens tredje största parti.
Partiet ingår inte i regeringen Kristersson men är stödparti genom Tidöavtalet och har stort inflytande över regeringens politik, särskilt inom migration och kriminalpolitik.
Sverigedemokraterna beskriver sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Partiet betonar vikten av gemensam kultur och traditioner för ett sammanhållet samhälle.
Prioriterade frågor
- Minskad invandring och ökade krav på integration - Hårdare tag mot kriminalitet - Värna svensk kultur och traditioner - Stärkt välfärd för svenska medborgare
Partiet förespråkar en restriktiv migrationspolitik och menar att detta är nödvändigt för att värna välfärden och tryggheten.