Finansminister Elisabeth Svantesson avvisade eurointräde trots att L och KD historiskt stöttat frågan.
Eurodebatten blottlade spänningar inom regeringsunderlaget och aktualiserade frågan om Sveriges ekonomiska suveränitet.
Liberalernas offensiv
Johan Pehrson (L) argumenterade för ny folkomröstning med tre huvudargument: 1) Kronans dramatiska försvagning har gjort svenskar fattigare relativt européer, 2) NATO-medlemskapet förändrar kalkylen då Sverige redan lämnat militär neutralitet, 3) Euron är nu även en säkerhetspolitisk fråga då Ryssland försökt destabilisera europeiska valutor.
Finansministerns avvisande
Elisabeth Svantesson hänvisade till 2003 års folkomröstning och menade att frågan inte är aktuell. Hon pekade på att euroområdet har egna problem med hög inflation och statsskulder. 'Sverige har en stabil ekonomi och behöver inte euron', sa Svantesson.
Partipolitisk geografi
Eurofrågan skapar ovanliga konstellationer. L och KD är traditionellt för euron, M är splittrat (Bildt-generationen ja, Kristersson mer tveksam), S har en nej-linje sedan 2003, SD är starkt emot av suveränitetsskäl. V och MP vill inte heller ha euron men av andra skäl (demokratiskt underskott respektive tillväxtkritik).
Kronans utveckling
Kronan har tappat cirka 25% mot euron sedan 2013. Import, utlandsresor och internationella investeringar har blivit dyrare för svenskar. Samtidigt gynnas exportindustrin. Riksbankens styrräntepolitik påverkas av ECB:s beslut oavsett valuta.